Sök
Lyssna
/
Tidan

Rurban Planning Talks 2018

Tema: Rurban mångfald

Mariestad 27-28 september 2018

Startar torsdagen den 27 september kl. 13.00
Avslutas fredagen den 28 september kl. 15.00

Rurban Planning Talks är en dialog mellan akademin och planeringspraktiken för att klargöra de problem som pågående urbana och regionala omvandlingar medför. Vi vill utveckla och diskutera de samhällsutmaningar, konflikter och möjligheter som uppstår i skärningspunkten mellan landsbygd och stad. Fokus är alla de kommuner som kännetecknas av både landsbygder och städer och deras gemensamma arbete för en hållbar utveckling.

Varför?

I stort sett alla svenska kommuner och regioner har centralort(er), mindre tätorter och landsbygder samlade inom en och samma administration. Den kommunala och regionala utvecklingen fokuserar dock ofta på staden och dess koncentration av människor, tjänsteföretag och konsumtion. Många landsbygder har svårt att utvecklas i samspel med städerna, inom ramen för samma kommun och region, eftersom stad och land historiskt har haft olika utgångspunkter för sin organisation. Även inbördes kännetecknas kommuner och regioner därför av en ojämn fördelning av resurser och uppmärksamhet. Samtidigt krävs ett utvecklat kretslopp mellan stad och land och mellan olika näringar för att säkerställa en långsiktigt hållbar utveckling.

De senaste åren har konflikterna mellan stad och land alltmer diskuterats i termer av urbana normer och urban dominans i samhällsutvecklingen. Det finns en växande kritik av centraliseringen och av urbaniseringens fokus på ett fåtal storstäder som utgångspunkt för regionala och nationella utvecklingsstrategier. Även studier kring hållbar utveckling fokuserar regelbundet på storstadsregionerna. När investeringar prioriteras till ett fåtal platser och större städer kan det få negativa konsekvenser för mindre orter och landsbygden. Många kommuners förmåga att forma sin framtid har kraftigt försvagats, inte minst då lokala resurser som är svåra att överföra till ekonomiska värden inte finns med i planeringen.

Samtidigt saknar vi tydliga begrepp för att formulera själva problemen. Det är oklart vad som egentligen definierar landsbygd och stad, liksom hur små och mellanstora städer samt landsbygder formas utifrån föreställningar om en allt mer likriktad urban kultur och dess rumsliga resultat. De mindre orterna får därför otydliga roller i en polariserad diskussion om stad och land. Det saknas dessutom kunskapsunderlag och ett gemensamt språk för att analysera samspelet mellan landsbygd och stad – det rurbana. Vi behöver peka ut trovärdiga riktningar framåt, vidga spektrumet av förändringsalternativ och stärka förmågan till en långsiktigt hållbar utveckling.

Rurban Mångfald

Med temat Rurban mångfald vill vi 2018 rikta samtalen till de olika villkor och förutsättningar som påverkar lokal och regional utveckling. Detta är särskilt relevant då samhällets prioriteringar av större städers problem och tolkningsföreträden tenderar att likrikta planeringen. Samhällsutvecklingen i stort polariseras utifrån förmågan tillanpassning och förändring. Ett fåtal målbilder och visioner begränsar förutsättningarna att ta tillvara en mångfald av olika resurser trots kunskap om att deltagande av fler aktörer och utgångspunkt i olika resursbaser förbättrar förmågan till anpassning, omorganisation och motståndskraft.

Det är i synnerhet de förändringar vi ännu inte känner till som begränsas av brist på mångfald av resurser, aktörer och perspektiv på hållbar samhällsutveckling. Att främja mångfald av lokala förutsättningar står även i konflikt med hur styrningen av den svenska välfärdsstaten historiskt utvecklats utifrån målsättningar om industriell rationalitet och ekonomisk optimering. För att göra planeringen mer dynamisk krävs därför att både strukturella förutsättningar problematiseras och att arbetet inspireras av nya perspektiv och metoder.

Det saknas kunskapsunderlag och ett gemensamt språk för att analysera samspelet mellan landsbygder och städer – det rurbana. Målsättningen är att i dialog mellan akademi och praktik undersöka hur ett utvidgat spektrum av målbilder och planeringsmetoder kan stärka det demokratiska deltagandet i samhällsutvecklingen.

Program:

För att ifrågasätta gamla sanningar och öppna nya perspektiv på frågorna har vi bjudit in en tvärdisciplinär grupp av praktiker och forskare. I samtal och diskussion mellan akademi och praktik uppstår möjligheter att både genomföra analys och visa på riktningar för att utöka handlingsutrymmet samt i förlängningen att påverka hela samhällets utveckling.

Medverkande:

Moa Tunström, Forskare, Nordregio
Heiko Droste, Professor, Stockholms Universitet, Stads- och kommunhistoriska institutet
Per Kristersson, Regionplanerare, Västra Götalandsregionen /Göteborgs kommunalförbund
Ann Legeby, Forskare, KTH Arkitekturskolan                                                
Janne Kemi, initiativtagare Uddebo
Nils Björling, Universitetslekor i stadsbyggnad, Chalmers arkitektur och samhällsbyggnadsteknik

Forskarpanel:
Elisabeth Wollin Elhouar, Forskare, Södertörns Högskola Institutionen för historia och samhällsstudier,
Anders Larsson, Forskare, SLU Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning
Pernilla Hagbert, Doktor i Arkitektur, avdelningen för urbana och regionala studier, KTH
Lina Olsson, Forskare. Malmö Universitet, institutionen för urbana studier

Moderator:

Po Tidholm, Journalist, författare och kulturkritiker